Har ni läst böckerna, eller sett filmerna, om min namne Lotta på Bråkmakargatan? Astrid Lindgrens lilla trotsiga trollunge på fem år som kan nästan allt. I boken "Visst kan Lotta nästan allting" blir Lotta och hennes syskon helt förtvivlade när pappan kommer hem någon dag före julafton och meddelar att han inte kan få tag på någon julgran... Men Lotta får så klart tag på en gran som hon drar hem på kälken och räddar julen!

Jag kände mig lite som Lotta på Bråkmakargatan i tisdagskväll när jag begav mig ut i skogen... Jag hade tittat ut en jättefin gran i höstas nära elljusspåret (ja på min egen mark!) och kände att det var dags att hämta hem den! Jag älskar att mysa dagarna före julafton framför den klädda granen med klappar under, så nu var det på hög tid att få hem granen! Nu är det så här att vi har ju diverse motordrivna fordon här på gården, men av någon underlig anledning så är inte jag betrodd att köra dessa... Min käre man tyckte inte att jag skulle ta skotern eftersom det är för lite snö.. och det var alldeles för mycket snö för fyrhjulingen, enligt samme man..! Den som tror att jag då ger upp mitt uppdrag känner inte mig! Liksom min namne så tror ju jag också att jag kan nästan allt!  ;-)

Så jag utrustar mig med pannlampa, barnens bob och en såg, tar med mig unghunden och beger mig ut i skogen strax efter kl 21. Nu visste jag ju på ett ungefär var granen var men för att underlätta för mig själv så gick jag först och tände lamporna i elljusspåret. Men det betydde också att det blev dubbelt så lågt att hämta just denna gran. Och om jag säger så här: Det var då INTE för lite snö för skotern! Jag pulsade fram och fann tillslut min fina och noga utvalda gran!

Mobilbild på fyndet! Ni som nu tycker att den ser lite tanig ut  ska veta att vi bor ganska fjällnära här i Stora Blsåjön, så täta och fina granar är väldigt sällsynta..

Rosig om kinderna efter att mitt uppdrag är så gott som slutfört! Bara hemfärden kvar.. Vilken vi sällskap av alla älgarna som nyfiket undrade vad vi gjorde ute och vad det var för konstigt vi drog på. Hilda trodde nog att hon skulle få något gott att smaska på men det får hon vänta med till efter tjugondag knut! 

Kvällen efter, i onsdags, tog vi så in det efterlängtade trädet och pimpade det med diverse nytt och gammalt pynt! Nu finns det ju två små fröknar här i huset som mer än gärna pyntar och då ska även deras egengjorda attiraljer givetvis vara med!

Agnes, hon tycker att årets gran är den finaste vi haft och tycker att vi ska spara den till nästa år!

Alva, mycket koncentrerad när hon klär granen! 

Men visst blev resultatet bra?!?

Ja som ni kanske förstår så är ialla fall jag nöjd med årets julgran och så är det nu helt plötsligt bara en dag kvar till dopparedan! Jag känner inte alls att jag är färdig med allt men det blir nog jul oavsett! Må så gott i jul!